tisdag 21 februari 2012
onsdag 15 februari 2012
inte en enda nalle inom synhåll!!!
allt lugnt på Nallefronten! jag fick den största buketten rosor jag någonsin sett, och jag blev helt mjuk i hjärtat. min man är bäst, ingen protest. han fick hallon-pannacotta-praliner (dude, vilket långt, konstigt ord) och macaroons. blommor och choklad, finns det nåt bättre? det skulle vara blommor, choklad och grekisk mat isåfall. vilken tur för mig att det var exakt det vi fixade igår då. höhö.
sitter i soffan och luktar svett. är alldeles stel i ansiktet av allt salt, och mina ben är mysigt varma inuti. asså, helt ärligt, spinning kan vara guds gåva till människan. och speciellt när deltagarna skriker under den fjärde tempohöjningen, när det känns som att benen ska trilla av och hjärtat ska bryta sig igenom bröstkorgen. då jävlar vet man att man lever. och att man tamefan klarar ALLT i hela världen.
"impossible is just a big word, thrown around by small men who find it easier to live in the world they've been given than to explore the power they have to change it. impossible is not a fact, it's an opinion. impossible is not a declaration, it's a dare. impossible is potential. impossible is temporary. "
och det är så jävla rätt. vem säger att nåt är omöjligt? varför säga att nåt är omöjligt? vilket gott kan komma ur det antagandet? om alla tänkte i såna banor hade vi inte haft alla underbara ting vi tar för givna idag. "omöjligt", my fucking ass. asset ja, det mår som det förtjänar. men hey, kör man intensiv-pass med folk som vägrar att sitta ner i onödan, då känns det. "learn to love the burn", "no pain, no gain", "pain is temporary, glory is forever" etcetera etcetera... jag älskar de här power-orden. faktiskt. nej, de är inte unika små hipster-snöflingor, utan är (ibland) uttjatade och återanvända in absurdum. men jag finner inspiration och en mening i dem. jag kan inte direkt påstå att jag behöver dem för att hitta peppen, den finns där 24/7 (och ibland är träning det enda jag tänker på) och jag är allt som oftast dundertaggad på att dra iväg på ett pass. för mig funkar de som en klapp på huvudet när jag faller in i dåliga tankemönster. "jag har pluggat för dåligt, jag kommer kugga tentan, jag har sovit för länge, jag har inte nått tillräckligt stora resultat..." jag är, och har alltid varit, en domedags-människa. jag tänker som en gammal cynisk kärring ibland, och hatar lätt. jag är mer van vid att vara orolig och nervös än vad jag är att vara nöjd och lycklig. det har liksom fungerat som en liten snuttefilt, att alltid ha ett litet orosmoln hängandes över mig. jag kan komma på mig själv att tänka "nej men, här sitter jag och är myspysigt nöjd. nåt måste det väl finnas att oroa mig över?"
...och jag insåg nyss, literally nyss, när jag skrev det, att det kanske inte alls betyder att jag gillar att vara gloomy, det kanske faktiskt är som så att jag vill nå längre? dude. jag kanske är en av de där som aldrig nöjer sig, som alltid vill komma längre, som vill utvecklas och bli bättre. jag kanske inte alls är Ior!
men jag måste verkligen lära mig att embrace saker och ting. jag måste lära mig att njuta av de där ögonblicken när jag känner mig myspysig.
lite myspysig känner jag mig nog nu. jag har ju faktiskt:
- råcrammat in kurslitteratur i två dagar
- tagit hand om tvätten och disken
- kört två intensivpass hittills den här veckan (även fast jag skulle VILJA köra ett pass varje dag)
- styrt upp jobbet så jag kan fokusera på skolan på fredag
saker som måste förbättras:
- dygnsrytmen. allvarligt, vi människor är ju Skalmän egentligen. jag behöver lära mig att sova. jag behöver 8h/natt, och gärna varken mer eller mindre. men är jag ledig så tycker min sömniga hjärna att det är ren lyx att snooza en två, tre, fjorton gånger.
- träningsschemat. jag måste få in mer träning. gärna mer styrka, och gärna pass. visst älskar jag gymmet där jag kan gå in i min lilla bubbla, men jag tappar lätt lusten om det bara är jag. och det verkar inte vara någon direkt rusch till gymmet nuförtiden bland mina eminenta kamrater. om vi säger så. det verkar finnas ett par bra pass på F&S, men tyvärr inget i morgon. får bli löpning på kvällen.
- kosten. jag äter väldigt bra som det är, men det går alltid att förbättra. jag smyger in nyttigare alternativ till kidsen, som oftast går hem, men jag tror att jag behöver bli bättre. när det bara är jag som ska äta, då blir det lätt att jag gnager på keso/ägg/tonfisk/sallad/shakes/kesella, och har inget emot det. men hur kul tycker ungarna att det är om de får en tallrik keso med kyckling och spenat? nja. min utmaning ligger nog i att engagera mig själv och ungarna i veckorna. att planera måltiderna i förväg kommer att ge mycket i längden. som det är nu dyker vi in i kylen vid halv sex och bara "AAAH, VAD ÄR ÄTBART?!"
saker som jag är bra på (ååh, credd!!):
- har helt slutat röka. slutade röka för nåt år sen, men feströkandet blev kvar. jag kunde inte dricka utan att vilja ha en cigg. gick ut två gånger för typ en månad sen, och jag tänkte inte ens tanken. vill inte alls ha cigaretter. inte ens när jag dricker, men...
- jag har slutat att dricka. det tar för mycket, och ger för lite. jag säger inte att jag aldrig kommer att dricka igen, det är bara det att just nu känns det som ett svek gentemot min kropp. varför ska jag leva gott i veckorna, när jag på helgen behandlar min stackars kropp som en dumpningsplats? nope. vill inte. när vi åker till Milano (yeay, Milaaaanooo!!!) SKA jag dricka rödvin på nån mysig restaurang. smaskigt. men innan dess kan jag inte komma på något tillfälle där jag verkligen vill unna mig alkohol.
- jag äter bra, och dricker mycket vatten. när jag äter något som inte är 100% njuter jag av det och nojar inte, mat ska vara en njutning. de där konstiga snacksen som vi köpte igår dock, de var fan inte goda, och jag kände hur transfettet växte i munnen på mig. såna saker njuter jag inte av, för jag vill inte ha det. "Smash!" hette dem, och de var inte ok! blargh. typ mjölkchoklad-täckta Sombreros. men men, lession learned, move on.
- jag fick absolut bästa betyg på hemtentan. inte bara VG, utan VG med omdömet "en av de bästa inlämningarna. tack!" har hittills bara fått högsta betyg på inlämningarna, och det måste ju säga något.
så, jag måste lära mig att sluta snooza när jag kan, bara för att jag kan, jag måste hitta fler pass att gå på som jag gillar, och jag måste engagera mig mer i mathållningen under veckorna vi har kidsen. dessutom får jag inte tappa fokus på skolan, jag måste hålla mig uppe och peppa mig själv så jag kommer förbi den här JÄVLA kursen som är så sjukt jävla TRÅKIG! sen bränner jag böckerna, artiklarna och alla PP-föreläsningarna. hur jag nu ska kunna bränna något som är digitalt. ska jag skriva ut dem och bränna dem? kostar ju pengar. och träd. stackars träd. nej, det räcker nog med att bara skratta ondskefullt åt dem när kursen är över.
ett tranbär på det här så.
kraaam pååre!
sitter i soffan och luktar svett. är alldeles stel i ansiktet av allt salt, och mina ben är mysigt varma inuti. asså, helt ärligt, spinning kan vara guds gåva till människan. och speciellt när deltagarna skriker under den fjärde tempohöjningen, när det känns som att benen ska trilla av och hjärtat ska bryta sig igenom bröstkorgen. då jävlar vet man att man lever. och att man tamefan klarar ALLT i hela världen.
"impossible is just a big word, thrown around by small men who find it easier to live in the world they've been given than to explore the power they have to change it. impossible is not a fact, it's an opinion. impossible is not a declaration, it's a dare. impossible is potential. impossible is temporary. "
och det är så jävla rätt. vem säger att nåt är omöjligt? varför säga att nåt är omöjligt? vilket gott kan komma ur det antagandet? om alla tänkte i såna banor hade vi inte haft alla underbara ting vi tar för givna idag. "omöjligt", my fucking ass. asset ja, det mår som det förtjänar. men hey, kör man intensiv-pass med folk som vägrar att sitta ner i onödan, då känns det. "learn to love the burn", "no pain, no gain", "pain is temporary, glory is forever" etcetera etcetera... jag älskar de här power-orden. faktiskt. nej, de är inte unika små hipster-snöflingor, utan är (ibland) uttjatade och återanvända in absurdum. men jag finner inspiration och en mening i dem. jag kan inte direkt påstå att jag behöver dem för att hitta peppen, den finns där 24/7 (och ibland är träning det enda jag tänker på) och jag är allt som oftast dundertaggad på att dra iväg på ett pass. för mig funkar de som en klapp på huvudet när jag faller in i dåliga tankemönster. "jag har pluggat för dåligt, jag kommer kugga tentan, jag har sovit för länge, jag har inte nått tillräckligt stora resultat..." jag är, och har alltid varit, en domedags-människa. jag tänker som en gammal cynisk kärring ibland, och hatar lätt. jag är mer van vid att vara orolig och nervös än vad jag är att vara nöjd och lycklig. det har liksom fungerat som en liten snuttefilt, att alltid ha ett litet orosmoln hängandes över mig. jag kan komma på mig själv att tänka "nej men, här sitter jag och är myspysigt nöjd. nåt måste det väl finnas att oroa mig över?"
...och jag insåg nyss, literally nyss, när jag skrev det, att det kanske inte alls betyder att jag gillar att vara gloomy, det kanske faktiskt är som så att jag vill nå längre? dude. jag kanske är en av de där som aldrig nöjer sig, som alltid vill komma längre, som vill utvecklas och bli bättre. jag kanske inte alls är Ior!
men jag måste verkligen lära mig att embrace saker och ting. jag måste lära mig att njuta av de där ögonblicken när jag känner mig myspysig.
lite myspysig känner jag mig nog nu. jag har ju faktiskt:
- råcrammat in kurslitteratur i två dagar
- tagit hand om tvätten och disken
- kört två intensivpass hittills den här veckan (även fast jag skulle VILJA köra ett pass varje dag)
- styrt upp jobbet så jag kan fokusera på skolan på fredag
saker som måste förbättras:
- dygnsrytmen. allvarligt, vi människor är ju Skalmän egentligen. jag behöver lära mig att sova. jag behöver 8h/natt, och gärna varken mer eller mindre. men är jag ledig så tycker min sömniga hjärna att det är ren lyx att snooza en två, tre, fjorton gånger.
- träningsschemat. jag måste få in mer träning. gärna mer styrka, och gärna pass. visst älskar jag gymmet där jag kan gå in i min lilla bubbla, men jag tappar lätt lusten om det bara är jag. och det verkar inte vara någon direkt rusch till gymmet nuförtiden bland mina eminenta kamrater. om vi säger så. det verkar finnas ett par bra pass på F&S, men tyvärr inget i morgon. får bli löpning på kvällen.
- kosten. jag äter väldigt bra som det är, men det går alltid att förbättra. jag smyger in nyttigare alternativ till kidsen, som oftast går hem, men jag tror att jag behöver bli bättre. när det bara är jag som ska äta, då blir det lätt att jag gnager på keso/ägg/tonfisk/sallad/shakes/kesella, och har inget emot det. men hur kul tycker ungarna att det är om de får en tallrik keso med kyckling och spenat? nja. min utmaning ligger nog i att engagera mig själv och ungarna i veckorna. att planera måltiderna i förväg kommer att ge mycket i längden. som det är nu dyker vi in i kylen vid halv sex och bara "AAAH, VAD ÄR ÄTBART?!"
saker som jag är bra på (ååh, credd!!):
- har helt slutat röka. slutade röka för nåt år sen, men feströkandet blev kvar. jag kunde inte dricka utan att vilja ha en cigg. gick ut två gånger för typ en månad sen, och jag tänkte inte ens tanken. vill inte alls ha cigaretter. inte ens när jag dricker, men...
- jag har slutat att dricka. det tar för mycket, och ger för lite. jag säger inte att jag aldrig kommer att dricka igen, det är bara det att just nu känns det som ett svek gentemot min kropp. varför ska jag leva gott i veckorna, när jag på helgen behandlar min stackars kropp som en dumpningsplats? nope. vill inte. när vi åker till Milano (yeay, Milaaaanooo!!!) SKA jag dricka rödvin på nån mysig restaurang. smaskigt. men innan dess kan jag inte komma på något tillfälle där jag verkligen vill unna mig alkohol.
- jag äter bra, och dricker mycket vatten. när jag äter något som inte är 100% njuter jag av det och nojar inte, mat ska vara en njutning. de där konstiga snacksen som vi köpte igår dock, de var fan inte goda, och jag kände hur transfettet växte i munnen på mig. såna saker njuter jag inte av, för jag vill inte ha det. "Smash!" hette dem, och de var inte ok! blargh. typ mjölkchoklad-täckta Sombreros. men men, lession learned, move on.
- jag fick absolut bästa betyg på hemtentan. inte bara VG, utan VG med omdömet "en av de bästa inlämningarna. tack!" har hittills bara fått högsta betyg på inlämningarna, och det måste ju säga något.
så, jag måste lära mig att sluta snooza när jag kan, bara för att jag kan, jag måste hitta fler pass att gå på som jag gillar, och jag måste engagera mig mer i mathållningen under veckorna vi har kidsen. dessutom får jag inte tappa fokus på skolan, jag måste hålla mig uppe och peppa mig själv så jag kommer förbi den här JÄVLA kursen som är så sjukt jävla TRÅKIG! sen bränner jag böckerna, artiklarna och alla PP-föreläsningarna. hur jag nu ska kunna bränna något som är digitalt. ska jag skriva ut dem och bränna dem? kostar ju pengar. och träd. stackars träd. nej, det räcker nog med att bara skratta ondskefullt åt dem när kursen är över.
ett tranbär på det här så.
kraaam pååre!
tisdag 14 februari 2012
"it's eastern specific time"
ja, jag pluggade. idag igen. fortfarande tråkigt. har hittills hittat ETT intressant kapitel i EN av de TVÅ böckerna med totalt 34 kapitel. man behöver ju inte ha läst matte C för att räkna ut att det här inte direkt är kurslitteratur som sprutar av intressant läsning. men vad ska man göra? bit ihop och hugg tag i understrykningspennan bara. but still: jävla rövmög.
aaaanywho, det är alla hjärtans dag idag! (eller som lingvisten Kissie skrev: "valentimes day!". dude, allvarligt? såg att hon åt en burk "Kasella" också. DET STÅR JU "KESELLA" PÅ BURKEN DU ÄTER UR!!! enfaldiga tax.) vad gör man på alla hjärtans dag? jo, man äter mysmiddag, får kanske ett prassligt paket, och rullar runt i sänghalmen. hur i helvete kan man INTE gilla den här dagen?! ok, ja ja, singlarna därute kanske inte rullar så mycket i sänghalmen, men det är inte dem jag bryr mig om. jag menar de här människorna som faktiskt delar tandborstmugg med någon annan. som ÄNDÅ inte gillar den här dagen. ja, det är ett påhitt från de stora företagen i väst, som vill kommersialisera kärleken. men helt ärligt så bryr jag mig inte. för jag köper inte profilprodukterna (ni vet alla vad jag pratar om, de här JÄVLA nallarna från Gallerix med tillhörande nalle-kort) och jag ser ingen anledning till att göra det heller. jag har köpt annat. som jag inte kan skriva om, kom jag just på. för vem vet vem som läser? schnorkums, gå och chefa dig, sitt inte och läs bloggar! haha, det mest episka vore ju om han sitter på jobbet med en sån där nalle i handen nu och bara "crap." jag har aldrig förstått nallarna. eller änglarna. eller alla andra produkter som ser helt insane ut 15e februari. de blir som adventsljusstakar i juni. över en natt. snacka om Askungigt.
nä. alla hjärtans dag-prylar ska inte vara uttalade alla hjärtans dag-prylar. underkläder? ja tack! choklad? ja tack! smycken? ja tack! blommor? åh gud, jaaa tack!
hamnade i en jättekonstig situation för en herrans massa år sen. min dåvarande BF hade gjort ett abnormt stort hjärta i papp (typ 1,20*80 cm) med våra initialer på. och det var ju jätterart och super-thoughtful! han hade säkert lagt ner en massa tid på att måla och klippa och klistra och ha sig, så cred till honom för det! men... var fan skulle jag göra av det dagen efter? och efter det? det slutade med att det stod framme ett par dagar, och när han inte var hemma knökade jag in det i en garderob. lagom till sommaren tog jag kortet (tillsammans med vinterkläder och skor) och ställde det i källaren. vi gjorde så småningom slut, och jag hämtade mina grejer från källaren (förutom kortet förstås). det kan vara så att kortet fortfarande existerar någonstans. summa summarum: saker som verkar vara gulliga just den här dagen, men som vilken annan dag som helst bara skulle se konstiga ut, bör inte köpas/tillverkas/specialbeställas/blåsas upp. för det var ju inte helt utan dåligt samvete jag knökade in kortet i garderoben. men vad skulle jag göra?! det var inte direkt något som accentuerade inredningen. ska det vara något stort och otympligt, se då till att det är en ram till min Dawn of The Dead-poster. eller ett nytt vardagsrumsbord.
på tal om otympligt! herre jistanes vilken enorm lampa jag har i taket just nu! Johans moster är en väldigt cool kvinna, med en inredningsstil utöver det vanliga, som emellanåt tröttnar på någon detalj. hittills har vi fått en gammal skolbänk (ska målas svart med illgrönt inuti lådorna), en svart ryamatta (som är sjukt svår att dammsuga) och nu en lampa. en Maskros-lampa från IKEA. jag har älskat den sen de släppte den, men har aldrig kommit mig för att köpa en, just för att den är ginormous. men gratis är gott. och den är fabulous! det enda minuset är att man måste ducka när man ska till och från sängen. inte alltid man kommer ihåg det när man med grus i ögonen försöker ta sig till badrummet på morgonen. så ja, lampan är liiiite knycklig nertill. och jag kan ha svurit liiiite varje gång jag tjongat in i den. men det är det fan värt.
så, jag tackar ja till fina saker som (trots sin storlek) gör mitt hem fint och mitt hjärta varmt, och jag tackar nej till saker som (på grund av sin storlek) gör mig irriterad och får dåligt samvete.
och nu ska jag fan klä på mig och gnaga i mig en sjukt försenad lunch. (vad kan man kalla det? frukost-lunch blir ju "frunch" eller "brunch", så då borde väl lunch-middag bli "luddag" eller "lunner"? fast det här är ju mer en kombinerad mellanmåls-lunch. "munch"?!)
aaaanywho, det är alla hjärtans dag idag! (eller som lingvisten Kissie skrev: "valentimes day!". dude, allvarligt? såg att hon åt en burk "Kasella" också. DET STÅR JU "KESELLA" PÅ BURKEN DU ÄTER UR!!! enfaldiga tax.) vad gör man på alla hjärtans dag? jo, man äter mysmiddag, får kanske ett prassligt paket, och rullar runt i sänghalmen. hur i helvete kan man INTE gilla den här dagen?! ok, ja ja, singlarna därute kanske inte rullar så mycket i sänghalmen, men det är inte dem jag bryr mig om. jag menar de här människorna som faktiskt delar tandborstmugg med någon annan. som ÄNDÅ inte gillar den här dagen. ja, det är ett påhitt från de stora företagen i väst, som vill kommersialisera kärleken. men helt ärligt så bryr jag mig inte. för jag köper inte profilprodukterna (ni vet alla vad jag pratar om, de här JÄVLA nallarna från Gallerix med tillhörande nalle-kort) och jag ser ingen anledning till att göra det heller. jag har köpt annat. som jag inte kan skriva om, kom jag just på. för vem vet vem som läser? schnorkums, gå och chefa dig, sitt inte och läs bloggar! haha, det mest episka vore ju om han sitter på jobbet med en sån där nalle i handen nu och bara "crap." jag har aldrig förstått nallarna. eller änglarna. eller alla andra produkter som ser helt insane ut 15e februari. de blir som adventsljusstakar i juni. över en natt. snacka om Askungigt.
nä. alla hjärtans dag-prylar ska inte vara uttalade alla hjärtans dag-prylar. underkläder? ja tack! choklad? ja tack! smycken? ja tack! blommor? åh gud, jaaa tack!
hamnade i en jättekonstig situation för en herrans massa år sen. min dåvarande BF hade gjort ett abnormt stort hjärta i papp (typ 1,20*80 cm) med våra initialer på. och det var ju jätterart och super-thoughtful! han hade säkert lagt ner en massa tid på att måla och klippa och klistra och ha sig, så cred till honom för det! men... var fan skulle jag göra av det dagen efter? och efter det? det slutade med att det stod framme ett par dagar, och när han inte var hemma knökade jag in det i en garderob. lagom till sommaren tog jag kortet (tillsammans med vinterkläder och skor) och ställde det i källaren. vi gjorde så småningom slut, och jag hämtade mina grejer från källaren (förutom kortet förstås). det kan vara så att kortet fortfarande existerar någonstans. summa summarum: saker som verkar vara gulliga just den här dagen, men som vilken annan dag som helst bara skulle se konstiga ut, bör inte köpas/tillverkas/specialbeställas/blåsas upp. för det var ju inte helt utan dåligt samvete jag knökade in kortet i garderoben. men vad skulle jag göra?! det var inte direkt något som accentuerade inredningen. ska det vara något stort och otympligt, se då till att det är en ram till min Dawn of The Dead-poster. eller ett nytt vardagsrumsbord.
på tal om otympligt! herre jistanes vilken enorm lampa jag har i taket just nu! Johans moster är en väldigt cool kvinna, med en inredningsstil utöver det vanliga, som emellanåt tröttnar på någon detalj. hittills har vi fått en gammal skolbänk (ska målas svart med illgrönt inuti lådorna), en svart ryamatta (som är sjukt svår att dammsuga) och nu en lampa. en Maskros-lampa från IKEA. jag har älskat den sen de släppte den, men har aldrig kommit mig för att köpa en, just för att den är ginormous. men gratis är gott. och den är fabulous! det enda minuset är att man måste ducka när man ska till och från sängen. inte alltid man kommer ihåg det när man med grus i ögonen försöker ta sig till badrummet på morgonen. så ja, lampan är liiiite knycklig nertill. och jag kan ha svurit liiiite varje gång jag tjongat in i den. men det är det fan värt.
så, jag tackar ja till fina saker som (trots sin storlek) gör mitt hem fint och mitt hjärta varmt, och jag tackar nej till saker som (på grund av sin storlek) gör mig irriterad och får dåligt samvete.
och nu ska jag fan klä på mig och gnaga i mig en sjukt försenad lunch. (vad kan man kalla det? frukost-lunch blir ju "frunch" eller "brunch", så då borde väl lunch-middag bli "luddag" eller "lunner"? fast det här är ju mer en kombinerad mellanmåls-lunch. "munch"?!)
måndag 13 februari 2012
jag vill inte, vill inte, vill inte, vill inte, VILL INTE!
men ååååååh. jag vill inte! vill inte! vill inte! kan jag inte bara få lalla runt en stund istället? jag har miljoner andra saker jag vill göra!
jag vill inte tentaplugga.
åh gosh vad otroligt opeppad jag är. och jag vet fan inte var jag ska börja heller? lite framförhållning hade inte skadat. men ICKE! damn you, tentajävel. och det är bara 3 poäng. känns så otroligt onödigt. och så otroligt oinspirerande att knöka in en massa fakta som kommer att trilla ur huvudet så fort jag lämnar tentasalen. uäck! jag vill träna istället. kan jag inte få göra det? 3 poäng benböj?! äsch. jävla skit. bajs. rövmög. anal fixering. freud?
nej nu är det fan dags att hoppa upp ur hålet och köra crunch mode i två veckor! plocka upp böckerna, öppna kursmappen och gå igenom föreläsningarna. NU! pronto! raus!
(hähä, såg på en tysk öl från Lidl igår att den bryggts enligt "tyska renhetslagar". undrar när de ska slippa ifrån sin historia? jag hoppas på aldrig. "tyska renhetslagar". hähä.)
ok, crunch time? jepp, CRUNCH TIME! AAAAAAH!!! BRING IT OOON!
jag vill inte tentaplugga.
åh gosh vad otroligt opeppad jag är. och jag vet fan inte var jag ska börja heller? lite framförhållning hade inte skadat. men ICKE! damn you, tentajävel. och det är bara 3 poäng. känns så otroligt onödigt. och så otroligt oinspirerande att knöka in en massa fakta som kommer att trilla ur huvudet så fort jag lämnar tentasalen. uäck! jag vill träna istället. kan jag inte få göra det? 3 poäng benböj?! äsch. jävla skit. bajs. rövmög. anal fixering. freud?
nej nu är det fan dags att hoppa upp ur hålet och köra crunch mode i två veckor! plocka upp böckerna, öppna kursmappen och gå igenom föreläsningarna. NU! pronto! raus!
(hähä, såg på en tysk öl från Lidl igår att den bryggts enligt "tyska renhetslagar". undrar när de ska slippa ifrån sin historia? jag hoppas på aldrig. "tyska renhetslagar". hähä.)
ok, crunch time? jepp, CRUNCH TIME! AAAAAAH!!! BRING IT OOON!
lördag 11 februari 2012
ligger i soffan och kollar på "She's the man". och garvar. jag tror aldrig jag har skrattat åt en amerikansk high school-rulle. kan vara så att jag är på väg att bli sjuk.
herregud, hela härvan av lögner är på väg att unravel. hur ska de klara det?! och nu kom den hårige mannen med salladerna också. fin grej det där. onlinepizza.
men jösses, han visade snorren på planen! spännande film. men det måste ju betyda något när Vinnie Jones är med. and also: hot cheerleaders. yeay!
mannen i mitt liv är på väg hem nu, efter att ha tittat på fotboll i fyra timmar. jag sket i tv-sporten och drog till gymmet istället. så jävla skönt att det knappt är någon där på lördagar! men ett stort jävla minus för idioterna som stod och harvade på löpbanden. honestly? det var sjukt fint ute, med solsken och allt, och spåren ligger typ 50 meter bakom gymmet. stå inte där och stirra ut genom fönstret. GTFO! men ok, jag har ingen anledning till att bry mig egentligen.
dude, hon flashade tuttarna! haha.
anywho, ja just det. jag behövde inte bry mig. men det störde mig lite. som så mycket annat. jag är, för att uttrycka det milt, lite lättirriterad.
och lättengagerad. MÅSTE se hur filmen slutar. gör hon mål?!
YEAY! åh så rart!
now dinner.
herregud, hela härvan av lögner är på väg att unravel. hur ska de klara det?! och nu kom den hårige mannen med salladerna också. fin grej det där. onlinepizza.
men jösses, han visade snorren på planen! spännande film. men det måste ju betyda något när Vinnie Jones är med. and also: hot cheerleaders. yeay!
mannen i mitt liv är på väg hem nu, efter att ha tittat på fotboll i fyra timmar. jag sket i tv-sporten och drog till gymmet istället. så jävla skönt att det knappt är någon där på lördagar! men ett stort jävla minus för idioterna som stod och harvade på löpbanden. honestly? det var sjukt fint ute, med solsken och allt, och spåren ligger typ 50 meter bakom gymmet. stå inte där och stirra ut genom fönstret. GTFO! men ok, jag har ingen anledning till att bry mig egentligen.
dude, hon flashade tuttarna! haha.
anywho, ja just det. jag behövde inte bry mig. men det störde mig lite. som så mycket annat. jag är, för att uttrycka det milt, lite lättirriterad.
och lättengagerad. MÅSTE se hur filmen slutar. gör hon mål?!
YEAY! åh så rart!
now dinner.
torsdag 9 februari 2012
nej fan, jag lever.
jovisst gör jag det! har bara haft annat för mig. jag har bara inte haft någon som helst lust att skriva. för det är ju folk som lähähähääääser! weep weep weep.
fuck it.
så. raderat. fint.
fick VG på inlämningen. har fått högsta betyg på allt hittills. känns bra. vad som inte känns bra är det här med vilodagar. jag vill inte ha vilodagar. jag vill träna varje dag. men en oskyldig joggingtur kan väl ändå få räknas som vila? eller hur? googling...
så, bra. schemalagd vilodag behövs inte! och ja, mitt beslut grundar sig på empirisk forskning. helt och hållet. eller så hittade jag en tråd på nåt diskussionsforum där det stod att det inte var absolut crucial om man inte är skadad eller känner sig risig. och jag känner mig risig när jag inte får träna.
så: hej gymmet!
Johan tycker att jag pratar för mycket om träningen. och kosten. och alla häftiga kosttillskott. och alla coola övningar. mycket möjligt. men jag är och förblir one too many. hittar jag något jag älskar, då går jag all in. har alltid varit sån. det som är risken, det är att jag ibland går för hårt in för något, och tröttnar på det. men som jag skrev nån gång tidigare så har det oftast involverat dåliga kickar. och nu gäller det goda kickar, såna som får mig att bli gråtmild av lycka. ikväll är det äntligen spin igen, och äntligen på Rocklunda. Björnövägen är ok, men salen är för liten och för lågt i tak, så det känns som om jag cyklar i en skokartong. i am not a mouse, jag behöver utrymme! och det är en av de bra instruktörerna, som inte är perky och glättig. jag hatar F&S ibland, just för att de är lite för glättiga. men man får plocka russinen ur kakan, för helt ärligt så är jag inte villig att betala några astronomiska summor för ett kort på FeelGood. trots att de är betydligt mer rough.
en annan sak som är lite halvkass med mig, det är att jag gärna vill ha resultat här och nu. jag vill att saker ska gå fort. och det går inte tillräckligt fort. jag vill vara snabbare, starkare och mer toned än jag är. och det är då det är så jävla viktigt att bibehålla skärpan, att inte låta saker och ting gå överstyr. för hade jag haft tiden hade jag tränat flera timmar varje dag, bara för att säkerställa att jag alltid känner av musklerna. vilket leder till vad? just det, inget gott. chillax, låt tiden gå, men se till att göra det bästa av tiden!
ouf. 18:30 är det spin. klockan är 16:48 och jag är sjukt uttråkad.
tvättstuga, sen dammsuga. laga middag på det kanske, så det är klart.
häpp!
fuck it.
så. raderat. fint.
fick VG på inlämningen. har fått högsta betyg på allt hittills. känns bra. vad som inte känns bra är det här med vilodagar. jag vill inte ha vilodagar. jag vill träna varje dag. men en oskyldig joggingtur kan väl ändå få räknas som vila? eller hur? googling...
så, bra. schemalagd vilodag behövs inte! och ja, mitt beslut grundar sig på empirisk forskning. helt och hållet. eller så hittade jag en tråd på nåt diskussionsforum där det stod att det inte var absolut crucial om man inte är skadad eller känner sig risig. och jag känner mig risig när jag inte får träna.
så: hej gymmet!
Johan tycker att jag pratar för mycket om träningen. och kosten. och alla häftiga kosttillskott. och alla coola övningar. mycket möjligt. men jag är och förblir one too many. hittar jag något jag älskar, då går jag all in. har alltid varit sån. det som är risken, det är att jag ibland går för hårt in för något, och tröttnar på det. men som jag skrev nån gång tidigare så har det oftast involverat dåliga kickar. och nu gäller det goda kickar, såna som får mig att bli gråtmild av lycka. ikväll är det äntligen spin igen, och äntligen på Rocklunda. Björnövägen är ok, men salen är för liten och för lågt i tak, så det känns som om jag cyklar i en skokartong. i am not a mouse, jag behöver utrymme! och det är en av de bra instruktörerna, som inte är perky och glättig. jag hatar F&S ibland, just för att de är lite för glättiga. men man får plocka russinen ur kakan, för helt ärligt så är jag inte villig att betala några astronomiska summor för ett kort på FeelGood. trots att de är betydligt mer rough.
en annan sak som är lite halvkass med mig, det är att jag gärna vill ha resultat här och nu. jag vill att saker ska gå fort. och det går inte tillräckligt fort. jag vill vara snabbare, starkare och mer toned än jag är. och det är då det är så jävla viktigt att bibehålla skärpan, att inte låta saker och ting gå överstyr. för hade jag haft tiden hade jag tränat flera timmar varje dag, bara för att säkerställa att jag alltid känner av musklerna. vilket leder till vad? just det, inget gott. chillax, låt tiden gå, men se till att göra det bästa av tiden!
ouf. 18:30 är det spin. klockan är 16:48 och jag är sjukt uttråkad.
tvättstuga, sen dammsuga. laga middag på det kanske, så det är klart.
häpp!
söndag 5 februari 2012
genpoolen, vem spydde i din genpool?
det var själva fan, jag tror det har blivit vinter! det biter och nyper överallt, och mina stackars öron lyser illröda så fort jag kommer in. jag är som en generic Rudolf, ni vet, mulen är ju IP-skyddad så jag kör öronen istället.
skrinnade som ett proffs på isen igår, såg säkert ut som en av de där ryska, långa, vackra skridskoprinsessorna under OS. eller så såg jag ut som Bambi, med pilotglasögon.
för jag är så. jävla. cool. men jag fnittrade nervöst hela tiden. jag bjuder på det, för jag har inte åkt skridskor på femton år. och jag ramlade inte en enda gång! yeay!
tog mig ut i kylan på kvällen också, för inflyttningsfest hos norrlänningarna (uppe i norrland var det tydligen -34 så jag är relativt nöjd över -11.) och träffade en massa folk från skolan. oerhört trevligt. och folk var oerhört fulla. jag som håller mig till ett minimum nuförtiden (man vinner inte Vårruset om man shottar Minttu ur dricksglas) var alltså kvällens vuxna. det är alltid kul att vara den som ser rakt och kan artikulera, och det blir ännu roligare när den mest packade jäveln beter sig illa. allvarligt. jag vet vem han är, men har aldrig pratat med honom. han stod utanför toaletten och väntade när jag kom ut, och då säger han "du luktar illa" till mig. come again? hursa? "asså, jag skojar. det är ett skämt." hilarious. varför är du otrevlig? frågar jag, varpå han svarar att "det var ju du som började bråka!". då gick jag. han gjorde tyvärr inte som en av de andra festdeltagarna, som somnade, utan han följde med ut till Å. där han spillde ut sin öl på bordet. och istället för att leta reda på någon som kan torka bort det, så börjar han plaska med händerna i det, så det skvätter öl tamejfan ÖVERALLT. jag förstår inte. hur kan man vara "vuxen" och bete sig som en lätt efterbliven fjortonåring?!
hoppas han är sjukt bakfull idag, att han tappat bort sin plånbok och att han har ett svagt minne av att han kan ha spytt i nåns knä också. gärna att han vaknar med sjuk ångest, och vänder sig om för att se någons rygg. han vet inte vem det är, så han kikar lite över axeln på människan, men känner fortfarande inte igen denne. han somnar om, och när han vaknar är hon borta, han går ut i köket och ser att kylen är öppen, så han tittar in och den är tom! han går ut i hallen, och ALLA hans skor är borta! han får panik och ropar efter tjejen, som såklart inte svarar. för hon har åkt tillbaka till LVU-hemmet hon bor på.
ungefär så vill jag att hans söndag ska se ut. min söndag? jag ska åka pulka, sen ska jag på söndagsmiddag hos svärmor, och efter det är det spin. liiite bättre va? just det, fyllesvin.
skrinnade som ett proffs på isen igår, såg säkert ut som en av de där ryska, långa, vackra skridskoprinsessorna under OS. eller så såg jag ut som Bambi, med pilotglasögon.
för jag är så. jävla. cool. men jag fnittrade nervöst hela tiden. jag bjuder på det, för jag har inte åkt skridskor på femton år. och jag ramlade inte en enda gång! yeay!
tog mig ut i kylan på kvällen också, för inflyttningsfest hos norrlänningarna (uppe i norrland var det tydligen -34 så jag är relativt nöjd över -11.) och träffade en massa folk från skolan. oerhört trevligt. och folk var oerhört fulla. jag som håller mig till ett minimum nuförtiden (man vinner inte Vårruset om man shottar Minttu ur dricksglas) var alltså kvällens vuxna. det är alltid kul att vara den som ser rakt och kan artikulera, och det blir ännu roligare när den mest packade jäveln beter sig illa. allvarligt. jag vet vem han är, men har aldrig pratat med honom. han stod utanför toaletten och väntade när jag kom ut, och då säger han "du luktar illa" till mig. come again? hursa? "asså, jag skojar. det är ett skämt." hilarious. varför är du otrevlig? frågar jag, varpå han svarar att "det var ju du som började bråka!". då gick jag. han gjorde tyvärr inte som en av de andra festdeltagarna, som somnade, utan han följde med ut till Å. där han spillde ut sin öl på bordet. och istället för att leta reda på någon som kan torka bort det, så börjar han plaska med händerna i det, så det skvätter öl tamejfan ÖVERALLT. jag förstår inte. hur kan man vara "vuxen" och bete sig som en lätt efterbliven fjortonåring?!
hoppas han är sjukt bakfull idag, att han tappat bort sin plånbok och att han har ett svagt minne av att han kan ha spytt i nåns knä också. gärna att han vaknar med sjuk ångest, och vänder sig om för att se någons rygg. han vet inte vem det är, så han kikar lite över axeln på människan, men känner fortfarande inte igen denne. han somnar om, och när han vaknar är hon borta, han går ut i köket och ser att kylen är öppen, så han tittar in och den är tom! han går ut i hallen, och ALLA hans skor är borta! han får panik och ropar efter tjejen, som såklart inte svarar. för hon har åkt tillbaka till LVU-hemmet hon bor på.
ungefär så vill jag att hans söndag ska se ut. min söndag? jag ska åka pulka, sen ska jag på söndagsmiddag hos svärmor, och efter det är det spin. liiite bättre va? just det, fyllesvin.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)