såå...räkost på dig, min kontinentale vän!

the mind works in mysterious ways. faktiskt.

vaknade av migrän imorse, troglodytade mig till medicinskåpet och lyckades (efter viss ansträngning) pluppa ut en Maxalt. svalde den och lommade tillbaka till sängen. mumlade "älskar dig" innan mannen gick och föll tillbaka till lilla landet molntuss. eller, nej det var inte lilla landet molntuss, det var snarare "mardrömslandet galore". jag drömde de sjukaste drömmarna, varav den sista fick mig att vakna gråtandes.

exakt vad det var tänker jag inte skriva, för de små männen i vitt kanske kommer och hämtar mig då. men mannen i mitt liv var med, i två upplagor. en blek kopia av honom, och en enhanced kopia. och jag var flygplansmekaniker. och det fanns clownbilar. och en dystopisk framtid.

grät när jag messade honom och berättade om drömmen, och jag grät när jag tänkte på den när jag åt min frukost.

som för övrigt är nästan exakt likadan som den varit i nåt år nu. enda skillnaden är att jag uppgraderat den, med gurka. mmm, lyxfrukost. vad det är?

knäckemacka med räkost såklart! finns det nån annan frukost?

ett tag åt jag bara knäckemacka med hårdkokt ägg och kaviar, men det tar så lång tid att göra så jag övergav den efter en utomordentligt stressig morgon. det går inte fortare av att man står och skriker på kastrullen. tips från coachen. så, numera är det räkost som gäller. och inte vilken som helst heller, nej nej. KAVLI i mitt knäckehjärta.

mina uppspärrade ögon vid påläggshyllan på Konsum syntes nog hela vägen till Timbuktu när jag insåg att Kavlis räkost var slut. jag fick nöja mig med nåt annat skitnärke, typ Milko eller vad fan det nu var för generic skit. osten smakade inte rätt, den hade en konstig bismak av nåt jag inte kunde identifiera. förrän jag en morgon tittade ut genom fönstret på jobbet och konstaterade att det var dill. fyyyyyyy faaaan för dill. varför?! varför dill i min räkost?! den dagen blev en dålig dag.

"vanemänniska" säger du? i disagree. jag lagar inte nåt som inte är trasigt. och min knäckemacka med räkost är perfektion i sin renaste form. inte skulle väl du be Shah Jahan tänka om angående Taj Mahal? nej just det. (dels för att karln är död, alla som byggde det är döda och det är en konstig parallell att dra, men shut up. jag bestämmer.)

och sen då? jo, jag har börjat plugga igen. yeay! bra program, tror jag. men jag pallar inte med Rookie-veckorna. been there, done that, och jag har ingen som helst lust att bli nersupen av vuxna människor i overaller. det enda som skiljer det från Clockwork Orange är en våldtäkt och ett bra soundtrack.

jag vill sitta på MDH, djupt försunken i böcker och med en kaffe fastklistrad mot läpparna. och jag vill skriva som en galning för att notera alla bra grejer på föreläsningarna. och jag vill argumentera för och emot en massa jävla saker. jag vill inte se en gammelfadder kräkas på bardisken. uäck.




och nu vill jag klä på mig och invänta min man. auf wienerschnitzel!


(och vilka är det som läser min blogg från Marocko, USA och Spanien???)

det var det!

ok, that´s it. jag fick sluta tidigare på ABB, en hel vecka för att vara exakt! så jävla skönt att det inte är sant. geez.

i morgon hoppar jag i mina sneakers och dansar iväg till Kopparbergsvägen igen. haha, jag har säkert glömt bort allt sen sist, men hey, det finns alltid nån att fråga. det ska bli sååååå skönt! jag kommer aldrig mer behöva stänga av spotify, ta ett djupt andetag och klistra på ett fake-leende innan jag drar kortet och öppnar dörren. jag kommer aldrig mer behöva sitta och slö-googla på skitsaker eftersom facebook tagit slut, för tredje gången samma dag. och jag kommer aldrig mer behöva känna att jag vill gå Breivik på folk. (too soon? fuck you, det är min blogg.)

på måndag åker jag till Eskilstuna och räcker upp handen när jag hör mitt namn. jag är sjukt peppad, och lite, lite nervös. jag måste köpa viktiga skolsaker också! hoho, det är så sanslöst kul att shoppa duktig tjej-grejer. tihi.

och! jag ska köpa konst på torsdag. "det var det jävligaste", ha, jag veeeet! amagad.
min kära vän Johan är grym, han målar sjukt fina tavlor, och han har gjort en som är så väldigt jag. så, på torsdag tar jag med mig plånboken och ett jumbosmile till honom.

den får markera min nya start i livet:




så satans fin, och så kaotiskt glad och knepig. hey, det är ju ett porträtt av mig! haha.

nej, nu har jag fan lite input-overload, det är för mycket intryck och grejer som surrar runt i huvudet på mig. så nu går jag och duschar. länge, varmt och med mycket dyra och mysiga gojor.