onsdag 30 november 2011

"minst fem sidor" stod det, och jag svär att papperet garvade åt mig.

allvarligt, här har vi över tjugo instuderingsfrågor av karaktären "redogör för..." och "enligt författarna så...vad anser du?". vem var det som hade tullat på nödflaskan Baileys?! hur i hela helvete kan jag skriva mindre än typ HUNDRA sidor på detta?! egentligen var det fjorton, vilket iofs faktiskt är mer än enough, men hundra smäller högre. jävla skit-as-fucker-frågor. men nu är jag "klar", vilket betyder att jag demonstrativt tryckte på save-knappen en fem-sex gånger för att sedan stänga dokumentet. och glömma bort allt, i varje fall för ikväll.

och nu när jag är klar med att slänga skit på fakulteten ska jag bara lite snabbt säga att jag nog får skylla mig själv, eftersom jag skjutit upp det i flera veckor. så, nu var det sagt.

men asså, hallå, sämsta grejen idag då! ah, liksom det är såhär att jag skulle hämta ut mina nya, fina jeans som jag beställt. ah, men när jag kommer hem så ba är det FEL! asså, oeemgee vad sur jag blev! vafan. här beställer man ett par svarta från WESC, som ska vara så tighta att man blir temporärt steril och får ett ass som en gudinna. men icke. för då är det nån jävla modern modell som är tokhög i midjan, utan att vara snygga. jag dog när jag hade kravlat mig i dem och möttes av, ja jag vet inte vad. jag har inte ens en schysst liknelse för det.
jag tror Jago i Aladdin sa det bäst: "jag blir så lack så jag ruggar!"

så, nej det var ingen bra dag idag. ska vi prova imorrn istället? ja det gör vi. då är det till och med första december! yeay, adventskalendern på SVT!!! synd bara att jag inte köpt någon kalender.


ja, jag är snart 25. och ja, jag älskar tecknat (mina referensramar ser ut såhär för övrigt: det finns tecknat, och så finns det "otecknat") och barnprogram, och tv-spel, och blinkande, glittrande leksaker med många knappar och funktioner (hej iPhone, du är min bästa vän). och hello kitty. och saker med många knappar och funktioner. (tåls att upprepas, min vän.) men nu är det såhär va, jag vill att du läser om det här stycket igen. vad står det? "ja, jag är snart 25". just det, that's why jag får vara sjukt barnslig ibland, för jag får ändå köpa sprit på systemet och rösta i riksdagsval! tiddelipom.


just det, i morgon kör vi.

måndag 28 november 2011

varför hatar mina drömmar mig?

jag säger inte att jag möjligen kan vara besatt av demoner eller så, men jag vet inte hur normalt det är att drömma att man har hål i bröstet? alltså.ett.hål.in.i.booben.
som en, ficka.

som en fistel. i kid you not, det var fan inte kul att vakna idag. och jag vet inte varför jag skriver om det, när jag inte ens kan skriva ut HELA drömmen, eftersom den var så sjukt äcklig. eller? va? varför? vem?
jag vill inte.


det enda jag vet är att valparna idag är hela och mår bra. men för säkerhets skull ska jag nog ta på mig en enorm hoodie så jag slipper se dem.

seriöst, hur kan min hjärna koka ihop nåt sånt?! varför hittar den inte på saker som får mig att vakna mitt i natten, svettig och rädd? då kan jag i alla fall få manlig tröst. men nej då, min totalt depraverade hjärna hittar på såna där drömmar man inte kommer ihåg förrän man står framför spegeln i badrummet, sömndrucken och med håret på ända. tack som fan.

tisdag 22 november 2011

"your lips are moving, but I can't understand a word you're saying"

så sitter jag här igen. med en bok, en massa papper och ett word-dokument som inte tycks ha något slut. det är kul att studera, och min fröken får varje dag ett äpple innan vi reciterar det periodiska systemet.

eller så sitter jag och våndas i min ensamhet, i mjukisbyxor och 80-talssweater. tänk flashdance, fast utan dansen. det är bara flash.

hamnade av nån outgrundlig anledning på youtube, där jag kollade på ett klipp om Neulash. piece of shit product, IMHO. anywho så klickade jag vidare bland alla skönhetstips och kom fram till det här: http://www.youtube.com/watch?v=dbJ8tZ6kNqg&feature=related nu tänker ju alla "vadan detta?!" och det gjorde jag också. så jag gick in på deras hemsida. det skulle jag inte ha gjort. det här är en konstig värld, och jag vill inte vara med längre. det är ganska luddigt vad det är exakt, den här blingade "lip plumping device". så jag googlade lite. och fann en video med en fransk brud med sjukt mycket push-up, som satte en penispump i ansiktet! det var det ju inte, det var ju en "lip plumper device", men skillnaden är miniscule.

här har jag alltså gått omkring och trott att de sjukaste jävlarna, de injicerar sig med gift för att läpparna ska bli chockskadade. men neeeeej då, så är inte fallet. de riktigt jävla skruvade jävlarna, de köper en gummisug som de trär över ansiktet! OCH DE BETALAR FÖR DET!!! RIKTIGA PENGAR!!! but wait, there´s more! (jag är nu killen i Scream som i slutet avslöjar mordplotten för Sidney) det finns en annan läppsug som inte bara ger dig sugmärken, den (jag citerar) "gently activates molecules, dramatically increases lip size by plumping up lips naturally." va? den gör vad med mina vad? aktiverar molekyler? COME ON! man måste väl inte ha en PhD för att fatta att en gummigutta du sätter på läpparna inte kommer aktivera några speciella molekyler, bara genom att vara en gummigutta?! den ser dessutom väldigt äcklig ut. som en lösfitta ungefär. sorry! men den gör verkligen det. en alien-lösfitta. och jag vill inte att en lösfitta av beigt gummi ska suga upp mina läppar. här är styggelsen:
http://cosmesearch.com/jolielips/index.html

blogspot är ett as och vill inte koppla HTML-koderna idag, så det är copy-pasta som gäller.

min poäng då? att jag aldrig mer ska tänka "nej, det där är en knasig produkt, den kommer aldrig komma ut på marknaden". för det finns fan folk till allt.

men måste brudar vara så korkade?! allvarligt nu tjejer. produkterna finns, de säljer, de blir ombloggade och recenserade. av tjejer. är det verkligen så illa ställt med världen att vi går på ALLT, bara för att nån någon gång sagt att stora läppar är snyggt? ja, det är snyggt. men det är även snyggt att vara blond, brunett, rödhårig, svarthårig, lång, kort, smal, kurvig, vit, mulatt, svart, asiat, you name it! hur fan ska vi kunna vara allt samtidigt?! det går ju inte. bara för att någon säger att något ser bra ut behöver det inte betyda att ALLA ska se ut så.

tänk själv istället för att bli matad. det finns sååå många exempel på fina tjejer som ser ut som poop idag, på grund av att de trott att de ska se ut på ett visst sätt. titta bara på Kissie. det är en blond fågelskrämma med nåt konstigt på framsidan. eller som bloggaren Annie Lindblad. jag halkade in på hennes blogg och såg att hon hade två falukorvar i ansiktet. det visade sig dock lite längre ner i bloggen att det inte var korv. skämt åsido, den tjejen var en naturlig skönhet innan, nu ser hon ut som alla andra juvaderm-oholics. varför tenderar en viss typ av människor att falla för grupptryck, när det gäller ens eget utseende? det ansikte du möts av i spegeln på morgonen är ju inte ditt. det är nån annans värderingar.

det är killer att möjligheten finns, så att alla som är missnöjda får en chans att korrigera det, och vill man verkligen har enorma boobs eller läppar så får man väl göra det. men kom inte och säg att det är din egen vilja. du är präglad. och så är det. ju förr folk börjar inse DET, desto bättre. för när alla blonda, opererade (ursäkta, det kallas visst för att göra ett "ingrepp") tjejer inser att deras yta är frammejslad av någon annan, då kommer det vända. vi vill ju vara speciella, vi människor. och det har varit lite speciellt att ha störst bröst och läppar, men nu är marknaden öppen och det speciella är vardag. eller, jag hoppas att det vänder åt det goda. men risken finns att det vänder åt fel håll.

sista innan jag blir snäll igen: Melanotan. i kid you not, nån sket i genpoolen. det här är beyond idioti. min kära vän köpte det av "en kille", och frågade mig om jag kunde hjälpa henne blanda medlet. för att hon sedan skulle injicera det. jag har aldrig sett på en människa med så stor förvåning. jag kan ha skällt ut henne, kommer inte riktigt ihåg. för min vettiga hjärna gick på högvarv och jag kunde bara inte fatta. i love her to bits, men nån jävla gång får man väl vara liiite kritisk? eller? nej just det, för vi vill alla ha snabba resultat, och vi vill INTE arbeta för dem. vi ska helst bli smala, bruna och kåta genom ett litet nålstick. och just där och då förvandlades gudmodern från Askungen till en langare med kanyler och ampuller.

det börjar fan bli svårt att försvara sina systrar när så många väljer att titta storögt (storögt för att man köpt Doll-eye-linser) på mirakelkurer och snabba lösningar för att bli ännu smalare, brunare, få större bröst, längre hår, mindre hår, kåtare och vitare tänder. och varför? "för att imponera på killar" säger en dum jävel. det är ju inte det. det är ju för att trumfa alla andra tjejer. och varför vill vi det? geez, den monologen kan ju bli hur jävla lång som helst. typ en c-uppsats.

jag då? hur ser jag då ut? jag är lång och blond, med blå ögon och älskar skor och kläder. jag köpte Diors lip plumper på tax free, och jag svindyra serum och krämer i badrumsskåpet. jag har nyss köpt proteinshakes och går all-in på träning för att jag vill bli snyggare. jag skulle vilja ha längre ögonfransar, finare hy och vara lite solbränd. jag älskar att göra mig fin innan jag går ut, och jag dog för alla komplimanger jag fick på julfesten. jag vill med det sagt påvisa the duality of man. eller, wo-man. för även om jag i vissa avseenden är en tjej, med allt vad det innebär, så är jag inte en köpt tjej. skulle jag bara vara det ovan nämnda, då skulle jag vara en jävligt ledsen människa. allt det ytliga är bara pålägg på min smörgås, och alla vet ju att en knäckemacka utan pålägg är ganska lame. men det är ändå knäckebrödet som är basen.

jag är nog hungrig.

det blev en väääääldigt lång utläggning det här. och jag borde verkligen ta tag i plugget nu.

all kärlek till er, underbara systrar, plastikbimbos eller ej! tänk på att det du gör och hur du ser ut inte behöver vara en direkt spegling av allt du är. det är ok att vara plastikbimbo samtidigt som du är singelmamma med en doktorsavhandling. inget utesluter det andra.

moralkärring out.

måndag 21 november 2011

är lite fluffig och rosa just nu

så, det är måndag kväll och eftersom jag har så sjukt mycket att göra i skolan (två böcker, seminarie, projekt, hemtenta och...nåt mer) så läser jag förstås bloggar. ok, jag har faktiskt läst ut nästan 3/4 av Medecieffekten, men det är för att den är bra, inte för att jag har plugg-disciplin. honestly, den är fan riktigt jävla killer. om The Game är bibeln för alla torra oskulds-pojkar så är Medecieffekten boken för alla som någon gång, någonstans har velat veta hur man lyckas. generellt. med allt. jämt. skärningspunkter kallar författaren det. alltså tillfällen och händelser som gör att du stöter på folk och idéer och tankar och åsikter som inte är detsamma som dina egna, och vad som händer där. most intriguing. indeed. annars då?

inget. migränfan idag, och det är blöhöhöhöhöööött ute! varför detta väder? nu får fan russia motherland-kylan shapa up sig. ge mig snö och julmys. Kung Bore lär ju nyktra till nu.

just det! jag började ju med en tanke här! jag kollade igenom bloggvärlden och hittade som vanligt inte mycket nytt under solen. same ol´same ol´liksom. MEN! vadan detta? http://moore.se/jessica/uppskattning har min favvo "jag bryr mig inte om vad ni säger, jag gör min grej, gillar du det så join me, gillar du det inte så GTFO"-tjej lagt märke till mitt inlägg om hennes awesomeness? jo man tackar! jag måste nästan in på facebook och ta bort mitt cyniska emo-inlägg om måndagar och dess totala röv-het.


och jag har gifflar hemma! måndag, allt är förlåtet!

söndag 20 november 2011

1942-2011

fredag var en konstig dag. vi åkte från stan tidig förmiddag och var framme i kapellet vid tio. vi kramade alla släktingar och jag visste vilka ungefär hälften var. orkade inte engagera mig i vilka de andra var, men jag log fint och låtsades känna igen dem. jag tänkte att "det här är ingen fara, det här går bra!" men så fort jag klev in genom dörrarna till rummet där ceremonin hölls, bröt jag ihop. vi satt längst fram, jag och Johan, och pappa och Lena, och jag kunde inte titta på kistan. jag tittade på allt annat därinne. fint tak, undrar vilken träsort? stooooora fönster, måste ha varit jobbigt att sätta in. högt i tak, grym akustik....

när jag till sist orkade titta på kistan var det som om jag fick ett slag i magen. "that´s it" liksom. där ligger hon, min farmor. i en vit kista, omgärdad av vackra blommor med band. men det är liksom allt, det finns inget mer. det kommer inte att bli något mer. och jag tänkte för en sekund "vilken kola ska jag äta på julafton då? vem ska skrika på mig att inte äta hundra kolor innan middagen?" ingen. och ja, det är så sjukt trivialt, men livet består av triviala saker. som i slutändan visar sig vara byggstenarna. och nu har nån dragit bort en av mina byggstenar.

förstå mig rätt nu, men jag AVSKYR förändring. sån förändring som ändrar på något konstant i mitt liv. som en soffa i barndomshemmet, min mammas midjelånga, lockiga svall som en dag var en kort page, eller mormor och morfars flytt från villan. vissa saker ska vara på ett visst sätt, jag vill inte att de ska förändras. jag själv har alltid förändrats, alltid varit på väg nånstans, men jag vill att mitt kött och blod ska vara konstant. en trygg punkt. jag vet ju förstås att livet inte är konstant, men det är skillnad på att veta det intellektuellt och att faktiskt ta till sig det i själen.

Johan höll min hand under hela ceremonin, och var precis sådär bra jag hade önskat. han var stabil och stark och lät mig falla isär lite. och jag älskar dig evinnerligt för det! det var en stor kick-off på jobbet, men han kunde ändå ta ledigt ett par timmar innan han var tvungen att åka tillbaka. all min kärlek till dig, schnookie.

Johan åkte ju tillbaka innan mig, så jag åkte med mamma och lillebror hem, och vi satt och diskuterade livet hej vilt i bilen. som vanligt, som det ska vara. jag slängde av mig kläderna när jag kom hem och sprang iväg till gymmet. och mördade mig själv. jag var helt slut efteråt. min hjärna var tom på allt efter begravningen, och nu var min kropp chockskadad. precis vad jag behövde.

nu kanske man tror att jag skulle ligga hemma och glo på film eller nåt annat snällt? nej. det var ju julfest med jobbet (kick-off och julbord och hejsan svejsan) så det var bara att hoppa in i duschen, kladda med ögonkritan och dra på dig kalasbyxorna. som jag för övrigt slet hål i. men jag hade ju inga andra, så jag låtsades som att jag inte visste att halva vaden var naken. kände mig ganska "meh" och var sjukt onöjd med håret. det är för långt för att bli jumbo-stort! sad face. just det, klänningen satt inte lika snyggt som jag hade hoppats. jag hade inget ass och för breda höfter. tyckte jag. tydligen gjorde ingen annan det, för satan vad många komplimanger jag fick! hela kvällen var en enda stor ego-boost. tänk vad ytliga komplimanger kan göra för ens lilla ledsna inre. att det fanns en icke sinande källa till öl gjorde inte kvällen sämre. geez, jag hinkade som om det inte fanns någon morgondag. men det hade jag bestämt mig för redan innan: att bli sjukt packad. gravöl galore, typ.

så, summa summarum: jag grät, jag drack kaffe, jag grät, jag tränade, jag grät lite till, jag drack, jag åt hundra kilo brysselkål, jag dansade i strumplästen, jag vinglade på klackar i hala natten, och jag åt rökt lax och romsås klockan tre.

så: tack farmor, för att du är du och lät mig få en sjukt rolig kväll efter en väldigt ledsam dag.
all my love, eternally. <3

tisdag 15 november 2011

England-Sverige

...såg jag inte mycket av. men jag kan summera det bra ändå: sverige hade fula bortaställ, england sket sverige i ögat, och kommentatorernas outfits för tankarna osökt till kontorets trevliga julfest -05.

så. varsegoo.

annars då? var ute och sprang nyss. i den ryska kylan. det kändes. jag förstår att skidåkare utvecklar astma, för god damn vad det harslar och drar i luftrören när man andas in isbitar. har suttit och hostat i tjugo minuter här hemma, och det lär ju bli värre allt efter som. fick igång min RunKeeper på iPhonen också, den talade vänligt om för mig att jag inte varit inloggad sen i juni. tack som fan, asshole. men nu ska jag använda den! jag lovar!

jag gillar min telefon, det finns så mycket bra grejer i den. och en del dåliga. "Wordfeud" och "Angry Birds" till exempel. nån som hört talas om det? inte? det är "appar", alltså applikationer man kan "ladda ner" till telefonen. sen spelar man. och så blir man glad när man vinner och får tre stjärnor. eller när man spelar ordet "aj" och får en miljon poäng. men efter ett tag vänder det, då blir man arg på pippin som inte vill flyga rätt. och de där jävla vokalerna man inte kan peta in nånstans. "EAUUIIY", vad ska jag göra med det?! så då lägger man telefonen uppochner så man inte ser alla notifications förrän nästa dag.

bitch-ass.

och nu ska jag duscha, borsta tänderna och lägga mig. (eller, jag kommer inte alls "gå och lägga mig", jag kommer lägga mig i sängen och klicka upp låset på telefonen för att spela wordfeud tills jag drömmer om ord.)

haha, Johan spelade sjukt mycket förut, och en natt vaknade jag av att han pratade med mig. han lät klarvaken, men jag fick ändå intrycket av att han inte var helt med i gamet när han sa: "du vet det där ordet "säd", alltså S-Ä-D?" och så snarkade han till och vände på sig.
har ingen aning om vad han ville, om det var freaky time han ville ha, eller om han bara kontemplerade möjligheten att få sjukt många poäng för ett kort ord.

anywho, god natt era små jävlar, sov så gott och glöm inte: jag heter salu718 på wordfeud.

måndag 14 november 2011

Sweat

nä, jag har inte kommit på vem Jurassic Park-bruden är. har liksom haft annat för mig. typ skola, jobb, ångest över begravningen, ångest över att det är julfest med jobbet samma dag som begravningen, ångest över att jag inte vet vad jag ska ha på mig på den där jävla julfesten (svart klänning, görmycket svart runt ögonen och helt insanely stort burr, ackompanjerat av heels och ett par kilo halsband låter ganska ok iofs, men ändå!) ångest över att det börjar bli riktigt mörkt och kallt, och så lite ris.

nej men honestly, jag går inte riktigt ihop med vintrar och kyla och mörker och jackor stora som tält. jag vill ju glida omkring i box fresh sneakers (utan att riskera att trampa i en slirig snö-lerpöl) och jag vill ha fina toppar som liksom följer de ljumma vindarna som i en shampoo-reklam. inte kallt och mörkt och kängor. det är äckligt. och det spelar FAN ingen roll om jag är hot as fire innan jag går hemifrån, vinden frizzar mitt hår och de fina kläderna syns inte under all jacka. ja den är varm, och det är en Carhartt, men det hjälper liksom inte. för jag känner mig ändå som Stay Puft-gubben.

jag var sjukt bitter och arg och missunnsam och elak idag. och det fick jag veta "men du måste väl inte vara så jävla sur hela tiden? du drar ju ner oss andra också!"
well, duh?
finns väl ingen anledning att vara sur utan att andra är det? men ja, jag hajar poängen. så tack till er, underbara klasskamrater för att ni inte räds att säga vad ni tycker. ni är fina.

blev lite gladare på väg hem, trots att spotify inte ville funka. men jag hade ett par poddsändningar från P3, så jag är glad! allt verkade liksom ljusna i livet där och då, trots att solen var på väg ner. men det var en mycket vacker solnedgång. klockan fyra. min glädje solkades dock ner lite grann när någon fes på bussen. varför tror folk att fisar inte luktar bara för att det låter högt om bussen? samma sak på krogen, bara för att det är hög musik så tror folk att ingen känner en fis. stupid people.

hoppade av, drog på mig luvan och...yeay, spotify! körde Nas och JMT för hela slanten på väg till gymmet. där jag svettades ut allt dåligt humör. så trots att min häl är trasig (insert skämt om Akilles) gjorde det inget när jag gick hem. och lagade mat till min fina familj.

SÅ NU ÄR JAG GLAAAAD IGEN! själv då? bra dag? dålig dag? mån-dag? ja, det är klart.

och nu kom Johan Schnookie Schnorkumsson hem, let's hug it out bitch!

måndag 7 november 2011

Jurassic Park

innebandy-DM i lördags, jag satt och skrek som en galning på läktaren och propsade på att det visst är ok att fälla den bästa ur motståndarlaget, så länge man gör det snyggt. men ingen lyssnade på mig. säkert därför de inte vann, losers...

vi åkte hem och jag stack till gymmet och misshandlade min kropp. honestly, den träningsvärken jag har är inte normal. vi förfestade här, gick tvärs över gatan och minglade. Johan drog på sig jackan klockan tio och vek in hovarna, så jag var en god flickvän och gick hem när de andra gick ut. men då hade Johan vaknat till, och var peppad. så jag gick och klädde på mig, satte upp håret och sminkade mig. på typ tio minuter. full. det var kul.

gick ut, dansade mycket och drack red bull. jävla dumma bartender förresten, ber jag om en red bull då vill jag ha en red bull. straight up. se inte så jävla puckad ut, ja jag vill ha en red bull UTAN sprit i. men ok, jag tog lite vodka i också. han såg ju så förvirrad ut.

och det är nu kvällen tar en turn for the worse...
jag går in på toaletten och det är kö, som vanligt. men efter ett par minuter blir ett bås ledigt så jag tar tag i dörren och ska precis gå in när en aspackad brud kommer fram och frågar: "är inte du Johannas kompis?" jorå, visst är jag det. "varför var du inte på möhippan?!" eh, alltså jag står och håller i toadörren och har mentalt dragit ner byxorna till anklarna, get the fuck out of my way, jag måste kissa! sa jag ju inte, jag sa att vi kanske kunde prata när jag hade kissat klart? så, jag sätter mig på toaletten och allt är finfint. tills den jävla idioten SLITER upp dörren, alltså, hon drar så hårt i dörren att låset släpper! jag freakar och drar igen dörren och skriker fula saker till henne samtidigt som jag försöker kissa klart. dudes, det är fan inte enkelt att göra sin business när man håller i låset med ena handen och en tuss papper i den andra. samtidigt som t-rexen från Jurassic Park står och skriker utanför.
"VARFÖR KOM DU INTE PÅ MÖHIPPAN FÖR?!?! SVAAAARAAA!"
vilket jävla as. jag kissar ju för fan, låt mig vara. när jag äntligen är relativt klar och ska dra på mig byxorna igen (vilket är sjukt svårt med en halv hand) är det tyst där ute. jag går ut ur båset och bruden är puts väck. jag har ingen aning om vem fan det var, bara att hon är blond, har dåliga tänder och äldre än mig.

Johan stod och väntade utanför, och han sa att jag såg ut som om jag hade sett ett spöke.

vilken sjuk jävla händelse. vem fan var hon? vad var det för jävla pinne hon hade upp i arslet? och varför sneade hon på mig? jag måste fan Facebooka henne och kolla vad hennes problem är.

i övrigt var kvällen grym.

torsdag 3 november 2011

just det!

jag drömde ju en massa knas inatt också.
jag och Johan satt i bilen på väg någonstans, och vi var i ett villaområde när en annan bil kör förbi oss i ilfart för att sedan sladda runt och stanna framför oss. i bilen sitter det två män, ser typ ut som drop-outs från nåt MC-gäng med fula tatueringar och trashiga kläder. jag hoppar ur vår bil och börjar gå fram till deras bil medan jag gormar och svär åt dem. de tittar på Johan i bilen och åker sedan iväg. jag hoppar in i bilen igen och är skitarg över idioterna som betedde sig som as, men vi åker vidare dit vi ska. kan ha varit ett hotell eller nåt, och inredningen såg nästan ut som den i Fear and Loathing, fast med en tropisk touch. ugly as fuck alltså. hursom, jag är ute och flyger (?) tillsammans med nån och vi larvar runt med loopar och grejer. alltså: JAG flyger, inte ett flygplan. för övrigt var det en sjukt härlig känsla, men man fick anstränga sig för att komma högt upp i luften, det kändes nästan som att dyka djupt, samma tryck och allt. efter att vi flugit klart går jag till hotellet och öppnar dörren. på golvet ligger en matta ihoprullad, och det sticker ut ett par fötter. jag rullar upp mattan och där ligger Johan, helt blåslagen och med piskrapp på kroppen. jag förstår direkt vilka som gjort det, så jag ringer polisen och ambulansen och ger dem adressen. men jag stannar inte kvar, utan jag tar en machete (som lite lägligt låg på hallbordet) och går ut, för jag ska mörda dem som gjort det här mot Johan.

jag hann inte mörda någon innan jag vaknade, tyvärr. jävla as som misshandlar MIN pojkvän! min schnorky. jag kommer ihåg att när jag såg Johan på golvet så tänkte jag att "fan, det här är mitt fel, för att jag ALDRIG kan ge mig och för att jag ger mig in i situationer som kan vara farliga för mig och andra." och jag var så ledsen för det, för det var indirekt jag som hade gjort det här mot Johan.

Freud, var är du?

put your clothes on, you harlot!

jag har avskavt nagellack, smutsigt hår, feber och sjukt ont i halsen. och alla löven faller av träden. det är som en långsam, och sjukt dålig, stippshow. vem vill se en knorvig bark och beniga grenar liksom?! klä på dig!

tentan gick bra, tror jag. sen drack vi öl och vin, och jag tog sista tåget hem. där jag somnade. tassade till Mackie Dees och köpte med mig "mat" hem, som vi så romantiskt intog i sängen. och sen somnade jag för gott.

kroppen tenderar att skjuta upp saker som man inte har tid med, förkylningar till exempel. som när vi var i Riga på anti trafficking-konferensen; jag kände att det var något som inte stod rätt till, men jag kunde inte vara sjuk under de korta dagarna vi var där så jag ignorerade det. så fort vi landade i Sverige kom febern. och sen låg jag däckad i en vecka med världens halsinfektion. jag var minst i världen. och samma sak hände väl nu, har inte hunnit tänka efter på hur kroppen mår utan jag har bara kört på för att klara tentan och allt annat. men nu har jag ett par dagars ledighet, och då passade förkylnings-tomten på. tack för den presenten.
OOOH! på tal om presenter.... Johans julklapp ligger på ombudet och väntar, tillsammans med min tröja och mössa. yeay! åh vad glad jag blev.

och nu är det dags för ännu en kopp ingefärs-honung-citron-te. och för att riktigt piffa till det: en ipren och en alvedon!

och, just det, note to self: köp en mun- eller örontermometer...