mannen är ute och svirar, jag sitter och lyssnar på Air. bra skit. total myskväll hos Sassa tidigare, åt så mycket grönsaker att jag skulle kunna kvala in som "herbavore".
människor är annars omnivorer och opportunister, som gnager på allt som kommer i deras väg. true that.
har gjort en total omvändning, en u-sväng, rent akademiskt. i kölvattnet efter valfläsket lämnades en sån där flottig avsmak man bara inte kan bli av med. det spelar ingen roll hur många gånger man borstar tänderna och gurglar munvatten, den där hinnan försvinner inte. hinnan, aka SD, ska bort. jag har nog aldrig varit mycket för att behandla en redan existerande skada, jag vill förebygga. så därför sökte jag lärarprogrammet. jag skulle aldrig kunna dra ner mig själv i det partipolitiska träsket, men passionen för politik finns där. eller, passionen är inte politik, passionen är människan, vår okränkbara rätt att finnas till och faktumet att alla ska ges en ärlig chans. och du får inte en ärlig chans om du famlar i mörkret efter kunskap och värderingar. ungar spenderar nästan all sin vakna tid i skolan, och tro fan att det är där man kan göra underverk. sure, det är jobbigt (yaadaa yaada) och sure, det är "lågavlönat" (ya-daa fucking yaa-daa). men sen när behöver jag bry mig om att tjäna miljoner? kognitiv dissonans skulle man kunna kalla det. jag har aldrig känt ett behov av att vara rik, har aldrig tänkt att "allt blir så mycket bättre om jag är rik". visst, pengar underlättar vissa vardagsbestyr, men å andra sidan har jag heller aldrig haft "dyra" intressen eller känt ett behov av dem. jag behöver ingen kyl som talar om för mig när det är dags att köpa mjölk. jag behöver ingen Lisas Matkasse. jag behöver inte den dyraste, nyaste tv:n. det jag vill ha är cleana sneakers, och ja de kan vara dyra, men hell, då sparar jag väl lite pengar och köper dem när jag har råd. och med tanke på att jag engagerat mig för att kunna köpa dem, betyder de så mycket mer för mig. hade jag haft mycket pengar, hade jag kunnat köpa alla limited editions, då hade jag sannolikt inte älskat dem lika högt. för då förlorar de sitt värde. en varas värde har INGENTING med prislappen att göra, det har att göra med vad du har investerat. huge fucking difference. säkert också därför jag inte gillar att storhandla på lågpriskedjor, det känns bara som ett waste. slit och släng, ju mer desto bättre, mest crap när man dör vinner!
nej, jag drivs inte av höga löner eller flashiga tillbehör. jag drivs av den där känslan man får när man vet att man gjort något bra, när man har tillfört världen något, bara genom att göra sitt bästa. fatta det, det DU, lilla pyttemänniskan Du gör påverkar någon annan liten människa. och det var just den här inställningen som fick MUF att kalla mig för kommunist när de besökte min gymnasieskola. spik, kista, have you met?
med det sagt: jag ska bli lärare och jag ska göra mitt bästa för att ge de små människorna en solid grund att stå på.
tack till Ingegerd, it's all because of you. yllekjol, glasögon och en air av respekt, det var det enda jag behövde för att älska sökandet efter kunskap. i all framtid.
