jag är sjuk. typ döende. fryser som en anorektisk eskimå som blivit av med sin anorak, och min hals känns PRECIS som gubbens i Strepsils-reklamen. jag är lite snuvig också. så ja, jag ÄR döende. var tvungen att ställa in kvällens aktiviteter också, och det gör mig ännu surare. jag vill dricka gott och fnittra med fina vänner, inte sitta med en nalle på axeln som huvudstöd för mitt enormt tunga huvud. det är jättetungt. jag skojar inte. antingen har mitt huvud tjockat på sig eller så har mina muskler förtvinat. jag har hört att de gör det, musklerna, när man dör. ännu ett bevis för min annalkande död.
var som tur var ledig idag också, så jag har inte bara filat på mitt testamente (iPhonen går till Johan, så han kan ha en på udda dagar och en på jämna) utan jag har även tvättat, städat, lagat en persienn och pillat med pärlplattor. gravt underskattad syssla. inte säker på exakt hur många timmar jag la ner, men jag vet att det var O.C när jag började och Rocky när jag slutade (jag bytte kanal lite grann däremellan, hemskt vad högt ljud det är på vissa kanaler. nej jag kunde självklart inte sänka, receivern står ju i ett skåp vars lucka var stängd, och jag satt fan på golvet vid soffan. det är säkert en omväg runt bordet på 2 meter!). det blev en Pacman med två spöken, en piranha-plant, en one up-svamp, en ?-låda och en Space Invader. jag måste säga att jag blev sjukligt jävla nöjd. men nu uppstår ju frågan: var ska jag göra av dem?
på väggen? vilken vägg? alla? ska de sitta högt upp eller långt ner? ska de vara hemliga så man liksom bara råkar upptäcka dem eller ska de vara centrerade och i blickfånget? ska jag slänga upp en bild på facebook bara för att skryta över min nörd-retro-coolhet? eller ska jag helt enkelt bara gå och sova och fundera på det här i morgon? ja.
wienerschnitzel.