satt nyss och klickade runt bland olika filurers bloggar, och märkte (än en gång) att det finns otroligt många ointressanta människor där ute. i couldn't care less om nån kvasi-poetisk text om nåt "exotiskt" land någon besökt i nån vecka. i couldn't care less om nåns jävla hund och vilka trick den kan. och jag kunde verkligen inte bry mig mindre om vad som händer i ditt liv, när det är skrivet så jävla banalt. "jobba idag. mig trött. äta middag. nom nom. mat är bra. det här åt jag: *bild på köttbullar*"
därmed inte sagt att jag är nåt jävla lingvistiskt geni som får ord och meningar att dansa som tolv miljoner älvor på en alptopp. men för bövelen, varför skriver folk så jävla trist? var inte bloggfenomenet tänkt att vara en slags dagbok version 2.0 som skulle locka läsare? jag har säkert browsat igenom ett 50-tal bloggar, av dem finns det cirka 4 som jag regelbundet återkommer till.
och självklart mänskligheten, självklart vill jag spendera timmar framför datorn med att snoka i folks liv. jag älskar att snoka. vem gör inte det?
läste en krönika nån ghube på Aftonhoran/Exet/DN hade skrivit om det digitala livet. Facebook, drogen vi alla älskar att hata, låg i skottlinjen den här gången.
han sågade Facebook totalt, drog paralleller mellan det och Orwells 1984 och hävdade att det kommer att förgöra oss. jo pyttsan.
jag älskar Facebook, jag älskar att knattra in totalt onödiga statusuppdateringar och invänta folks svar. jag är en statushora. och jag älskar det. hade det inte varit för Facebook hade jag aldrig kommit ihåg folks födelsedagar (och nej, jag blir inte sämre på att komma ihåg dem bara för det. au contraire) och jag hade tappat kontakten med en massa gamla kamrater. för jag är värdelös på att höra av mig om det kräver engagemang. via Facebook kan jag skriva in deras namn i sökfältet, och vips är jag en millisekund från att säga hej.
jag kan förstå rädslan för den impact Facebook har haft, och kommer fortsätta att ha, det är ju trots allt "bara" ett socialt media. jag själv ratade Facebook i flera år, av rädsla för att det skulle vara en fad som blåste förbi och lämnade användarna nakna i rymden. men när alla, och nu menar jag ALLA, skaffade skiten var jag ju så illa tvungen att haka på tåget. otroligt begåvat. power in numbers galore!
att det nu finns idioter som postar högst dubiösa saker och åker dit för det, det skiter jag i. jag säger inget på Facebook jag inte kan säga irl.
men! jag har skrivit saker på Facebook som lett till att jag vågat säga mer irl. eftersom Facebook är ett direkt media, där det du skriver kablas ut direkt, får du även direkt feedback. du blir snabbare på att posta saker, du sitter inte och redigerar i en halv evighet och du tillåter dig själv att skriva mer som du talar.
har aldrig varit min grej.
jag har alltid mött motstånd för att jag skriver "invecklat och byråkratiskt" (tack Word, för den formuleringen! I O U), men jag gillar det. jag älskar att skriva fullkomligt korrekta texter, med ett gammaldags ordbruk. jag tycker det är fint.
och jag tycker det är kul att blanda det "invecklade och byråkratiska" med mitt egna språk. alla mina egna ord, mina engelska fraser och uttryck och det faktum att jag aldrig börjar en ny mening med en versal. hatar versaler. de får texten att se rörig ut. i varje fall i digitalt format. i pappersform måste versalerna finnas med, för texten ser mycket mer inbjudande och läsvänlig ut.
men ja, hur som haver. nog om detta.
gled förbi Indiska idag och köpte vårgardiner och en kudde. jag tröttnade på vardagsrummet så till den milda grad att jag höll på att börja grina i morse. nu är det vitt, grönt och krispigt i fönstret. hoppas snön utanför hajar dissen.
måste införskaffa tre stycken ramar också, för inramning av de konstverk jag kallar "Sara går bananer på e-bay och klickar hem filmposters". jag vill ha en viktoriansk guldram till min Dawn Of The Dead-poster. skulle bli en sån jävla kontrast. postern är i full size också, vilket gör det hela ännu maffigare. den ska sitta där, på väggen till höger om tv:n. två stycken svarta ramar ska jag ha också. eller, svarta och svarta, vilken färg som helst funkar. jag har ju min vapendragare: aerosolburken med svart färg.
oh! måste ju googla fram en sån däringa, vahettere, inramad-insekt-på-spik-grej. jag visste vad de hette i måndags, på väg hem från Barcelona (ha, in your feces!) men nu har det trillat bort.
så, googlat och klart. kan ha lagt en beställning också.
skum nattaktivitet.
nu, sova sova säng, för jag ska jobba 07:45.
aaa just det, rubriken refererar till min anställning.
så, fridens ut, skjut en kajut.